True
Odoo • Bild och text


      Academy /  Häst  /  Mage och Tarm / Fördjupning Mag-tarmsystemet

      Fördjupning mag- och tarmsystemet


      Hästens mag och tarmsystem är stort, långt och innehåller miljontals mikroorganismer. Alla delar spelar en avgörande roll för att hästen ska må bra, kunna tillgodose sig näring och prestera på topp. I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i hästens mag och tarmsystem.


      Munnen

      Hästen har väldigt känsliga läppar som effektivt sorterar vad hästen ska och inte ska äta. Fodret tas in i munnen med läpparna och framtänderna för att sedan placeras längre bak vid kindtänderna. Hästen tuggar och maler ner fodret till mindre partiklar samtidigt som det blandas med saliv. Salivets två främsta uppgifter är att underlätta fodrets passage ner till magsäcken samt att buffra magsäckens sura miljö.  Salivet innehåller även enzymer som påbörjar en viss nedbrytningsprocess. En häst tuggar ca 60-80 gånger per minut när den tuggar grovfoder eller betar och kan producera upp till 30 liter saliv per dag (sett till en 500 kg häst).


      Foderstrupen 

      Det malda fodret, blandat med saliv passerar sedan genom struphuvudet ner i foderstrupen. Foderstrupen är mellan 1,2-1,5 meter lång och masseras med hjälp av musklerna neråt mot magsäcken. Det finns en del slemkörtlar i foderstrupen som, vid behov, hjälper till att hålla kanalen glatt och underlätta fodrets passage. Är fodret dåligt tuggat eller inte blandat nog med saliv ökar risken för att hästen ska drabbas av foderstrupsförstoppning. Foderstrupsförstoppning känns igen då hästen dreglar, hostar, visar stort obehag och motvilja att röra sig. Vid misstanke av foderstrupsförstoppning kontakta alltid veterinär. 

      Magsäcken  

      Hästens magsäck är liten, den rymmer mellan 8-15 liter och utgör bara cirka 8% av hela mag- och tarmkanalen. I jämförelse så utgör människans magsäck för cirka 17% av våran mag- och tarmkanalen. Fodret stannar bara en kort stund i hästens magsäck, grovfoder kan ofta passera så snabbt som på 15-30 minuter medans kraftfoder stannar lite längre, upp till 2 timmar. 

      Magsäcken kan grovt delas in i två delar, en övre del och en nedre del. Den nedre delen är körtelbeklädd medans den övre delen är fri från körtlar. Den sura magsaften finns i den nedre delen av magsäcken då den övre delen är känslig och har svårt att hantera det sura innehållet.

      Hästar producerar ständigt magsaft, även när de inte äter och när magsäcken är tom. Detta är bra att ha i åtanke när man sätter ihop hästens foderstat. Hästar som får en begränsad grovfodergiva, eller som har långt mellan utfodringstillfällena har ett pH-värde i den övre delen av magsäcken som ligger runt 4. Detta är ett väldigt lågt pH som kan påverka hästen negativt, öka stressen på magsäckens slemhinna och orsaka magsår. Hos hästar som har fri tillgång på grovfoder har man sett en ökning av pH i den övre delen magsäcken, upp mot pH 6-7, vilket är till hästens fördel.


      Odoo • En bild med en bildtext


      I magsäcken sker det en viss fodernedbrytning. Stärkelse kan fermenteras i magsäcken vilket orsakar en produktion av både mjölksyra och flyktiga fettsyror (VFA) detta resulterar i sin tur i ett lägre pH än normalt i den övre delen av magsäcken. Detta kan i kombination med en låg grovfodergiva (och därmed också en minskad salivutsöndring och buffring av magsaften) öka risken för magsår.  Det sker även en viss nedbrytning av protein då det även förekommer proteinnedbrytande enzymet pepsin i magsäcken. Eftersom magsäckens storlek är begränsad hinner det sällan ske någon omfattande nedbrytning.


      Kraftfoder och spannmål är generellt låga på fiber men med ettt högre stärkelseinnehåll vilket tenderar att stanna kvar längre i magsäcken än vad ett fiberrikt grovfoder gör. Detta kan ha en negativ effekt på magsäcken då saltsyran koncentreras runt kraftfodret under en längre tid och bidrar till en förlängd, surare miljö i magsäcken.  


      Tunntarmen

      Tunntarmen delas in i tre regioner. Den första, direkt efter magsäcken kallas för duodenum följt av jejunum och ileum. Hela tunntarmen är cirka 25-30 meter lång hos en 500 kg häst. 

      Foderspjälkningen som sker i tunntarmen går fort och fodermassan passerar tarmen på 60-90 minuter. Fodermassan rör sig med en hastighet på ca 30 cm per minut, och under den tiden ska spjälkning av stärkelse, socker, aminosyror och fett hinna ske. Samt upptag av en hel del näring. 

      När fodret lämnar magsäcken och kommer in i duodenum frigörs en vätska full av enzymer från bukspottskörteln. Denna vätska kommer att bidra till den foderspjälkning som sker i tunntarmen. Tunntarmen hos en 500 kg häst tar emot ungefär 20-25 liter vätska från bukspottskörteln varje dag. På tunntarmens insida hittar vi en slemhinna full med villis, fingerliknande utskott som ökar ytan tarmen kan ta upp foder på. 

      För att spjälka stärkelse behöver hästen ett enzym som heter amylas, vilket hästen har relativt lite av i jämförelse med andra djurarter. Stärkelsen bryts ner till enklare sockerarter som transporteras över blodbarriären och antingen nyttjas som energi direkt eller lagras i musklerna som glykogen för att användas vid ett senare tillfälle.

      För att spjälka fett behövs galla som kan lösa upp och dela på fettdropparna. Hästar har inte utvecklats till att äta foder med högt fettinnehåll, därför har de inte heller utvecklat någon gallblåsa. Detta innebär dock inte att hästen inte klarar av fett. Istället för att en större mängd galla frisätts när hästen äter något fett, producerar hästens lever gallsalt som ständigt finns i tillgänglig i tunntarmen. Detta innebär att om man ger ett fettrikt foder bör man tänka på att fördela det på flera givor. Gallan möjliggör för enzymet lipas att spjälka fettsyrorna. De fria fettsyrorna förs sen, via tarmväggen till lymfan vidare till levern där de görs om till användbar energi.

      Spjälkningen av proteiner påbörjades som nämnt tidigare redan i magsäcken, men den huvudsakliga nedbrytningen sker i tunntarmen. Flera olika enzymer arbetar med att spjälka protein och de kortkedjade peptiderna från magsäcken till aminosyror. Aminosyrorna absorberas via tarmväggen till blodomloppet där de transporteras ut i kroppen för att bygga nya proteiner i hela kroppen. Exempel på vad aminosyrorna används till är reparation av vävnad, muskeluppbyggnad, tillverkning av hormoner samt röda och vita blodkroppar. 

      Odoo tillhandahåller en viktig plattform för vår projektledning.                                                 Saker är bättre organiserade och mer synliga med det

      Grovtarmen 

      Grovtarmen hos hästen består av två tarmar, blindtarmen och stora kolon. Tarmarna är stora, blindtarmen rymmer runt 30-35 liter och stora kolon mellan 70-80 liter. I grovtarmen jobbar tarmfloran som består av mikroorganismer, primärt bakterier men även protozoa och svampar finns här och bidrar till fermenteringen av fibrer.  Fermentering är en jäsningsprocess där mikroorganismerna bryter ned fibrerna för att sedan bilda flyktiga fettsyror som hästens kan nyttja som energi. De flyktiga fettsyrorna är den viktigaste delen för hästens energiförsörjning, man räknar med att minst 70-75% av den energin hästen behöver förses av de flyktiga fettsyrorna. Bakterierna i grovtarmen trivs bäst i ett relativt neutralt pH värde, runt pH 6,5. 


      Fodret hästen äter kommer påverka vilken typ av mikroorganismer och i vilken mängd de finns i grovtarmen, vilket i sin tur påverkar grovtarmens pH och i slutändan hur hästen mår. Hästar som huvudsakligen äter grovfoder kommer ha en hög andel fibernedbrytande bakterier som producerar flyktiga fettsyror i koncentrationer som ger ett relativt neutralt pH. Hästar som istället äter en större mängd kraftfoder och stärkelse kommer ha en högre andel lakatproducerande bakterier. Laktat förekommer vanligen i mycket små mängder men vid höga koncentrationer sänks grovtarmens pH och resulterar i att flera av de goda fibernedbrytande bakterierna dör. Det lägre pH försämrar tarmväggens skyddande barriär och både de döda fibernedbrytande bakterierna och de laktatproducerande bakterinerna frisätter toxiner som kan nå blodomploppet via den nedsatta tarmväggen. Detta kan kopplas till flertalet sjukdomar som endotoxinemi, fång och kolik med flera.           


      En optimal fiberfermentering och en välmående grovtarmen är också beroende av att fodret rör sig framåt i en lagom, långsam takt och får stanna där i lagom lång tid. Passagen genom grovtarmentar mellan 36-72 timmar. Om fodermassan rör sig för fort framåt är risken att hästens får en minskat foderutbyte och en försämrad vattenabsorption, rör fodermassan sig för långsamt ökar risken för förstoppningskolik. 

      Lilla kolon och Ändtarmen

      Hästen har sin största vattenreservoar i grovtarmen, fodermassan som finns där är väldigt blöt. Lilla kolon har därför som uppgift att absorbera vatten så att träcken som kommer ut är fast och fin. Hästens träck innehåller runt 20-30% torrsubstans. 


                            Boka en föreläsning idag!

                            Ett av Trikem Academys huvudsyften är att sprida kunskap.  
                            Vi tror att man blir en bättre djurägare med mer kunskap. 

                            Är din klubb, förening, skola eller stallgäng intresserade 
                            av en föreläsning? Tveka inte att höra av er! 

                            Boka en föreläsning

                            To install this Web App in your iPhone/iPad press and then Add to Home Screen.